Hörde på P4 Norrbotten att någon berättade om byn Storsund otur så hann jag inte höra från början, jag började tänka på hur det var på den tiden då jag växte upp just i byn Storsund.
Min familj, mamma, pappa, storebror, jag och lillebror flyttade dit 1956 vi kom från Gråträsk där pappa hade arbetat som smed men nu hade de blivit ont om smedsjobb. Pappa började arbeta som svetsare och reparatör hos firman Norrbottens Entreprenad AB som höll till i uthuslängan på gården vid det Gamla Järnvägshotellet, det som nu renoverats så fint och ägs av Mats Schubert.
På den tiden fanns två handlare, det var Konsumbutiken och det var Nordlunds Diversehandel som ägdes och drevs av Eskil och Ingrid Nordlund. Tåg och rälsbussar stannade för av och påstigning och man köpte sin biljett av kassörskan Magnhild Lundman och senare också Doris Berg, där i järnvägshuset hämtade man sin post som man fick i sitt lilla fack med egen liten nyckel, vi hade fack nr 3. Stinsen, farbror Lindén så kallade vi honom, nåt förnamn hörde jag aldrig, han mötte tågen och vinkade av dem, han hade sin bostad i stationshuset.
Järnvägsstation blev en slags samlingspunkt för alla, det var ju där vi fick en ”doft av den stora världen” vi ungdomar stod ofta där och hängde.
Biograf fanns också, Biografen Svalan, där ordnades ibland också dans. Första gången jag gick på bio tror jag biljetten kostade 1.75, det var alltid en stunds paus mitt i filmen eftersom de skulle byte filmrulle. Där såg jag tillsammans med mina kompisa den filmen där Bill Haley sjöng Rock around the clock, man kan säga att det var då rocken kom till byn. Vi ungdomar klappade händer och stampade takten, sen fick vi på byn höra hur förfärligt vi hade uppfört oss och vad månne bliva av dessa ungar.
Det fanns också ett café som drevs av Sonja Andersson och senare även en kiosk
Bussturer gick både till Piteå och till Älvsbyn och det fanns även taxi, Helmer Nilsson och hans söner drev droskrörelse och hade även en tid skolskjutsar.
Skolan var en så kallad B skola där flera klasser gick i samma skolsal, det var också barn som kom frrån Tällträsk som gick skola i Storsund. Småskolans fröken hette Karin Lidman och högre klasserna hade Sven-Erik Wieslander som lärare. Skolmatsalen var på skolans övervåning, den mattant som jag kommer ihåg hette Viola Bergman. Vi hade ju skoldag även på lördagar och då brukade vi få något extra gott, då kunde det ibland serveras mjölkchoklad med limpsmörgås, mannagrynskräm med saftsås eller chokladpudding. På den tiden var det ingen som skulle komma på iden att klaga på maten utan man åt det som serverades.
Vi var många barn/ungdomar som var i ungefär samma ålder och jag upplevde ett gott kamratskap och vi hade mycket roligt tillsammans. Vi samlades hos varandra och spelade skivor, ibland samlade vi gemensamt ihop en summa pengar för att få låna en lokal där vi fick ta med oss grammofon och skivor, den som kunde några danssteg lärde ut så att vi alla till slut kunde dansa. Efteråt hjälptes alla till att plocka ihop och städa så fick chans att låna någon fler gång.
En tid var där en skogsbruksskola, vad jag kommer ihåg så fanns den på andra sidan järnvägen mot badstranden.
Badstranden som vi gick till och i minnet var det ju alltid soliga varma sommarlov, där fick vi också ha simskola och jag minns hur vi satt på stranden och gjorde torrsim.
Jag flyttade från byn redan i början på 60-talet och efter att pappa gick bort -78 och mamma flyttade så har det inte blivit så många besök till Storsund, de flesta av den gamla befolkningen är ju borta och nya har kommit, så är det ju tiderna förändras.
Då jag nu blickar bakåt så har jag mest goda minnen från barn- och tonårsåren i Storsund, det är en fördel att ha fått växa upp i en trygg miljö och nära till vacker natur.
De nya boende i Storsund skulle jag tipsa att läsa boken ”Byarna och torpen i Tällträsk-Storsundsområdet” av Rune Bergman, boken finns att låna på biblioteket. Kanske roligt för er att läsa om och veta lite om personerna som en gång bodde och verkade i byn.