Nu ska vi läsa…

Den här berättelsen från läseboken Nu ska vi läsa, femte boken Almqvist&Wiksell skriver jag på begäran av Jarl som skriver:

Jag minns att jag stakade igenom Totaram tvättar en elefant i första klass. Jag fick skäll av fröken för att jag inte kunde läsa, jag vill gärna få tag på historien igen och kunna läsa den flytande denna gång. Jarl 53 år
Här kommer den!

Totaram tvättar en elefant

Totaram var en liten pojke i Indien. En dag låg han på rygg i gräset och tittade på kråkorna som lekte kring flaff-stången framför rajans palats. rajan var en rik man som ägde många elefanter. Totaram tänkte bara på kråkorna. De lekte bestämt ”herre på täppan”, tänkte Totaram. En av kråkorna satt på flaggstångens topp, och de andra försökte knuffa ned henne. Flaggstångens topp var så hal, att ingen av kråkorna kunde hålla sig kvar där länge. Men såskojigt det måtte vara för en kråka att sitta däruppe! tänkte Totaram. Den kråkan som satt däruppe flaxade med vingarna och kraxade. Det var som om hon berättade om vilken märkvärdig kråka hon var.

Rätt som det var hörde Totaram en röst som sa: – Har du ingenting annat för dig än att titta på kråkorna och ligga och dra dig mitt på dagen?
Totaram hoppade kvickt upp och vände sig om. Han bockade sig djupt, för nu såg han vem som tilltalade honom. Det var ingen mindre än rajans överste-elefant-skötare, och honom hade Totaram stor respekt för.
– Vad håller din mor på med? frågade elefantskötaren. – Hon arbetar ute på åkern, svarade Totaram. – Och va gör din syster?
– Hon lagar middgs-maten, sa Totaram. han började känna det lite obehagligt. – Än du själv då? frågade mannen. Vad gör du för nytta? – Jag gör ingenting, svarade Totaram och såg snopen ut. – Men, sa han sen, jag skulle gärna göra nytta, om jag bara kunde hitta på något att göra. – varför är du inte ute med pojkarna som vaktar korna åt bönderna? frågade elefantskötaren.
– Jag har försökt, sa Totaram. jag vaktade en flock kor och en stor tjur åt en bonde. men så råkade jag smälla till den stora tjuren med en knäpp. och han blev vild och rusade in på gården och välte omkull två stora mjölkflaskor. och då körde bonden hem mig. Inte kunde jag veta att en stor tjur skulle vara så rädd för en käpp.
– Lilla bråk-stake, sa mannen, jag ska låta dig göra ett nytt försök. men du måste uppföra dig som en karl och inte som en liten apa i skogen. I så fall ska du få tvätta Hathi, den stora elefanten. Varje onsdag och lördag ska du få hämta honom och leda honom ned till floden. Ta med dig några skal från kokos-nötter att skrubba honom med!

Totaram tyckte att han hade haft tur, som hade fått ett bra arbete.
Han sprang bort till pojkarna som vaktade korna. För han måste tala om för dem vilken tur han hade haft.
Elefantskötaren stod och såg på pojkarna. Han såg hur de viftade med armarna och pratade ivrigt. Så tittade han på kråkorna och flaxade kring flaggstången. – Minsann är de inte lika varandra, pojkar och kråkor, sa han för sig själv och skrattade.

Totaram väntade på att det skulle bli onsdag. Han var otålig, att han började retas med sin syster Jai och hennes lilla grå kattunge. Han drog kattungen i svansen.
Men mor sa till Totaram:
– Lilla bråkstake, gå ut och rensa på åkern, så får du något att göra, och då kanske vi får lugn!

Till sist blev det i alla fall onsdag, och Totaram fick gå och hämta Hathi, den stora elefanten. Hathi kom emot honom och såg ut som ett stort svart berg. Först kände Totaram som en kanin. och när Hathi kom närmare, kände Totaram sig som en liten mus.
Totaram tänkte: När Hathi kommer ännu närmare, känner jag mig nog som om jag inte alls funnes till.
Totaram darrade i knä-vecken, när han ledde Hathi ned till floden. Elefantskötaren följde med och visade Totaram hur han skulle bära sig åt. Elefanten gick ut i vattnet. Han suckade av belåtenhet och lade sig på sidan. Totaram fick klättra upp på honom och började skrubba hans tjocka hud med kokosnöt-skalen.

När Totaram hade hållit på en stund, var han inte rädd längre. Han skrubbade inuti de stora öronen och runt omkring de små ögonen, elefanten såg mycket belåten ut.
När Totaram gick hem hade han en slant i fickan, och han kände sig mcket stolt. Han skröt för sina lekkamrater, Bala och Kalik, och sin syster Jai, och han drog den lilla kattungen i svansen igen.
När det blev lördag skulle han återigen tvätta elefanten. Bala och Kalik och Jai fick följa med och titta på. När Totaram började skrubba Hathis stora öron, var barnen mycket förvånade.
– Hans högra öra är så stort som min pappas paraply, sa Bali.
– Hans vänstra öra är så stort som vårt mat-bord därhemma, sa Kalik. – Är du inte rädd, Totaram? frågade pojkarna.
– Visst inte, sa Totaram. Hathi är sto som ett berg, men han är dum som ett berg också.
och han började hoppa upp och ner på elefantens mage för att visa hur modig han var.
Då lyfte Hathi sitt vänstra öra och viftade med det. Men Totaram fortsatte.
Då lyfte Hathi sakta sin snabel och grep tag i Totarams ben. Så dobbade han Totaram ned i vattnet och lyfte sen upp honom på nytt. Jai och Bala och Kalik skrattade, så de rullade runt på stranden.
– Hathi är dum som ett berg, eller hur? skrek Bala till Totaram.
– Ja nu kan du känna på hur min kattunge har det när du drar honom i svansen, skrek Jai.
– Jag ska aldrig dra kattungen i svansen mer, skrek Totaram. Elefanten höll honom högt uppe luftren och skakade honom.
– O du, den klokaste av elefanter, skrek Totaram, jag ska aldrig hoppa på dig mer!
Nu satte Hathi ner honom på stranden, och Totaram sprang allt vad han orkade långt in i skogen, där han slapp att se Bala och Kalik och Jai.

Sent på kvällen gick mor ut och sökte rätt på Totaram. Hon fann honom vid foten av ett träd, där han låg och sov med huvudet lutat mot en av trädets rötter. När mor lutade sig över Totaram, hörde hon hur han mumlade i sömnen:
– Jag ska aldrig mer dra kattungen i svansen!
Irene Moll Bose (från engelska)

Melodikrysset 43 – 2011

VÅGRÄT
1. MY FAIR LADY
6. DOGGE Hippare, Hoppare tillsammans med Andra Generationen
7. ERIC Clapton River runs deep
9. NILSSON Birgit
12. PARIS Hilton Stars are blind
13. MOTOR eller kanske hade Karlson på taket en ROBOT?
14. AXEL Det var en gång en sjöman…

LODRÄT
1. MEDINA
2. FÅGELHOLK Tjo, vad det var livat i holken i lördags..
3. IDE Björnen sover..
4. LITEN En gång jag seglar i hamn…
5. DU Har du sett min lilla katt, lilla katt..
8. CHRIS Medina What are words
12. POVEL Ramel
13. MÅL Nacka Skoglund sjöng Vi kommer tillbaka

Hej Kryssare!
Så var lördagens ”måste” avklarat…. :)
Vad blir det av denna dagen, lite utejobb att städa undan det sista för nu är det inte länge innan snön kommer,
vinterdäcken är på plats och det är tur för radion varnar för halka. Föresten läste ni att Piteå är bäst i landet på att använda bilbälten.
Sen ska jag bada och klippa toypudeln Nova, det jobbigaste är att borsta och föna henne torr för annars blir hon som en tovad socka. :)
Men hon är duktig och finner sig i proceduren.

Så här är det tänkt att hon ska se ut om några timmar. Söt som en karamell…

Hoppas att ni får en trevlig helg!

Glimtar från köket…

Här bjuder jag in dig till mitt lilla kök…


Jag tycker om gamla trälådor men de är numera inte så lätta att få tag på och brukar inte vara så billiga heller. Denna EVE-Margarinlåda har jag haft i flera år och i den har jag kryddburkar, praktiskt och lätt tillhands bredvid spisen.
En sliten kanna står på fönsterbrädan i närheten av krukan med murgröna, jag trycker det är charmigt att den slingrar sig så ostyrigt runt kannan.
Den här lilla kopparpannan är ett minne från svärfars mor, det enda minnet han har av henne eftersom han lämnades bort som liten. Kaffekvarnen är en nyproduktion men har ändå några år på ”nacken” och det händer då och då att jag mal några bönor bara för att få känna dofterna som man minns från förr.
Denna teak-låda från 60-talet är egentligen avsedd för läskedrycker men passar bra för matolja, vinäger m.m

Höganäskrukorna, spruckna men fina ändå, de har fått sin plats uppe på kylskåpet. Jag kommer ihåg att mamma brukade förvara lingonsylten i den stora bruna krukan.
Det här är mammas kaffekvarn från 40-talet och köpt i byns lilla lanthandel, tyvärr var jag tvungen att måla om den, men i samma färg, för det var någon som hade lekt med färg och målat den illröd… Den här fick jag ofta mala kaffebönor i, jag var stolt att få hedersuppdraget och så gott det doftade och ibland hände det att jag tuggade på en böna. Var det måhända på det viset man lärde sig bli en kaffeälskare?
Hushållsvågen är bara till ”ögongodis”, kan du se skylten ”Himla välkommen?”
Och denna teak-lådan används som servettställ.
Det här är min samling av mortlar, vad det nu ska vara bra för eftersom man bara använder en per gång… :) den som används nästan dagligen är den stora järnmorteln. Morteln av metall var mors och den lilla marmor-morteln är en julklapp från 70-talet.

Jag har en gott öga till gamla saker och då menar jag inte direkt att de behöver ha något större värde i pengar, jag tycker att de gamla tingen har en ”själ” och en egen historia. Hamnar därför ganska ofta på secondhandbutiker och då händer det att det följer med hem en och annan grej…
sist fick jag ögonen på denna vackra skål och vem kan väl motstå den?

Att det är Bo Fajans det såg jag direkt, men har inte kunnat identifiera signaturen B B.
Vet du vem konstnären är, då blir jag jätteglad om du vill berätta det för mig.

Lyssna till Höstvisan…

”Nu blir kvällarna kyliga och sena…” sjunger Cumulus
Nu vill vi mysa med tända ljus och göra en värmande eld i öppna spisen…

Höstvisa

Text: Tove Jansson
Musik: Erna Tauro

Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mej en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det är så mycket saker jag skulle sagt och gjort,
och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda dej älskade, skynda att älska,
dagarna mörknar minut för minut.
Tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut.

Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort
och som du kunde hjälpa mej att finna.
En sommar går förbi, den är alltid lika kort,
den är drömmen om det man kunnat vinna.
Du kommer kanske nångång, förr’n skymningen blir blå
innan ängarna är torra och tomma.
Kanske hittar vi varann, kanske hittar vi då på
något sätt att få allting att blomma.

Skynda dej älskade, skynda att älska…

Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr,
det är för sent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr
men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust
och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig och det är hjärtats lust
och att få vara samman med varandra.

Skynda dej älskade, skynda att älska…

Melodikrysset 42 – 2011

Hej igen Melodikryssare!
En grå lördag med kyla och lätt duggregn.
Tidigt i morse mötte jag en älgjägare på vägen så idag håller jag mig inomhus…

Nu hör jag att du hade rätt Elisabeth, det var Åsa Jinder, grattis du vann! :)
Få se nu vad Eldemann har pusslat ihop idag…

Vågrät
4. MANDOMSPROVET
6. KÖRSBÄR
8. UT ”Vintern rasat UT…”
9. EASTWOOD Eva
11. AF Caroline AF Ugglas
12. BRÖDER ”Törstiga bröder”
13. VID ”Jag har bott VID en landsväg i hela mitt liv…”
Lodrät
1. SMOKIE ”Living next door to Alice”
2. ÖSER ”Regnet det bara ÖSER ner…”
3. LOVET ”Mitt sommarlov, vad jätteskönt mitt sommarlov sak bli…”
5. NORDSJÖN
7. BOWIE
10. DAVID
12. BO Kaspers Orkester

Det var min lösning denna lördag, ser ditt kryss likadant ut?
En riktigt fin helg önskar ja dig!

Trevlig helg Önskar Vintersaga!

Livet som gåva…

Länk till Livet som gåva

17-23 oktober pågår nationell Donationsvecka för att sprida information om organ- och vävnadsdonation och vikten av att
ta ställning.
Det är brist på donatorer, mer än 700 personer väntar på ett nytt organ och många hinner dö medan de väntar.

Har du tagit ställning och gjort din vilja känd?
Du kan anmäla dig till donationsregistret men det räcker även med att du berättar vad du vill för dina närstående.
Min inställning är att om man kan tänka sig att ta emot ett organ…
ska man också kunna tänka sig att donera.

Liv är en ära att få bidra till.

En lång, lång kedja …

f Halvard Daniel Nilsson född 1917 i Björklunda Långträsk. Smed och reparatör. Död 1978 i Storsund (BD)
gift m Anna Ingeborg Nyström född 1922 i Gällivare, död 2003 i Öjebyn. Tre barn i familjen.

fm Maria Charlotta Löfgren född 1884 Bäck, Strömnäs (BD) död 1948 i Björklunda, Långträsk
gift med Daniel Nilsson, nybyggare och bonde, född 1877 Tällberg, Långträsk (BD) död 1957 i Långträsk.
Tio barn föds i familjen, fem flickor och fem pojkar.

fm f Nils August Löfgren, nybyggare och bonde, född 1858 i Lyckoträsk, (BD) död 1938 i Huvträsk, Långträsk
gift med Maria Erika Öberg född 1864 i Kilberg (BD) död 1944 i Huvträsk, Långträsk. Tio barn i familjen.

fm ff Johan Erik Löfgren, nybyggare och bonde, född 1828 i Kolerträsk (BD) död 1873 i Bäck, Strömnäs Koler (BD)
gift med Brita Katarina Nilsdotter född 1830 i Lillpite nr 27 (BD) Åtta barn.

fm ff m Margaretha Catharina Olofsdtr Bodin född 1798 i Kolerträsk (BD)
gift med Nils (Pehr) Petter Löfgren f 1798 i Strömsund, Råneå. Familjen flyttar 1845 som nybyggare till Lyckoträsk.
Nio barn föds i familjen.

fm ff mf Olof Gustaf Bodin, född 1763 i Sunderbyn (BD) Bonde på gården nr 10 i Svartbjörnsbyn till år 1813,
därefter flyttar familjen som nybyggare till Kolerträsk 1815. Olof Gustaf Bodin dör i Kolerträsk 1819.
gift med Margaretha Nilsdtr Hawström, soldatdotter född i Rote 45 Hana, Stråkanäs, Nederkalix. Död 1852 i Kolerträsk.
11 barn i familjen Bodin.

fm ff mf m Inga Catharina Lagerborg född 1731. Död 1804 i Sunderbyn (BD) Dödsorsak tuberkulos.
gift med Fredrik Bodin född 1730, lantmätare och ingenjör, bodde i Sunderbyn Nr 8. Död 1768.
Inga Catharina som var dotter i en adelsfamilj och gifte sig med en ”ofrälse” det sågs inte med blida ögon av familjen Lagerborg,
genom giftemålet mister Inga Catharina sitt adelskap och sin del i familjens förmögenhet. Tre barn i familjen.
När Fredrik Bodin dör efter endast tio års åktenskap lämnas Inga Catharina ensam utan medel med de tre små barnen.
”Inga Cajsa” fick som änka leva sitt liv i fattigdom och dog helt utblottad.

fm ff mf mf Daniel Skragge Lagerborg född 1686 i Ugglesäter Värmland. Överstelöjtnant och chef för Westerbottens Regemente, död 1751 i Kungsvik, Nederkalix.

Daniel Olsson Skragge adlades 1719 med namnet Lagerborg.

gift med Sophia Elisabeth von Rohr född 1701, dotter till Gustaf von Rohr och Anna Catarina von Berentz.
Sophia Elisabeth von Rohr dör 1764.

fm ff mf mf f Olof Olofsson Skragge född 1645 död 1734
gift med Maria Floreen

fm ff mf mf ff Olof Simonsson Skragge, kornett.

fm ff mf mf ff f Simon Simonsson Skragge, Målarmästare i Ugglesäter, Huggenäs.

Adliga ätten Lagerborg, Nr: 1620 Ätten, som har gemensamt ursprung med adliga ätterna Skraggensköld och adliga och friherrliga ätterna Hermelin, kommer från Hammarö i Värmland med Simon Skragge, som skall ha invandrat från Norge i mitten på 1500-talet, som äldste kände stamfader. Hans ättling i fjärde led var korpralen vid Livregementet till häst Olof Olofsson Skragge (1645-1734). Dennes två söner, ryttmästaren sedermera överstelöjtnanten Olof Olofsson Skragge (1670-1736) och majoren sedermera överstelöjtnanten Daniel Olofsson Skragge (1686-1751), adlades 1719 23/6 med namnet Lagerborg och introducerades 1720 under nr 1620. Ätten utgick i Sverige 1872 28/11, men hade den äldre grenen 1818 26/1 immatrikulerats på Finlands Riddarhus under nr 105 bland adelsmän, men utgick där på svärdssidan 1961 29/4 och på spinnsidan 2004 25/2. Beträffande personbeståndet se Finlands Adelskalender.
Originalsköldebrevet i privat ägo.

En lång, lång kedja…

Släktforskning är att möta
en del av sin historia

De finns inom mig
de som levat förut

Jag bär med mig deras
skratt och deras tårar

Jag är en liten bit av
en lång, lång kedja

Många kommer efter
alla hänger samman

Just nu är det
jag – du – vi…