29 grader i januari…
av

29 grader i januari…

DSC05707

 

Passande väder för innejobb städar lådor, som annars inte vill bli av. Kollar igenom ”Nostalgilådan” och inser att man kan inte spara allt. Tänker att det är synd att sms och telefon har ersatt den vanliga brevskrivningen.
Här framför mig ligger nu ”nästan hela vårt liv” i brev och anteckningar, jag läser, blir rörd och minns sånt som sen länge varit glömt och allt blir som en film. Skoltiden, tankar om jobb, framtiden, längtan, skulle vi någonsin få en lägenhet och kunna bli en familj… barnens första teckningar och sen barnbarnens.
”Du slänger väl inte?” frågar dottern i telefonen, ”Nej då, du ska nån gång få läsa alla breven”
Jag vill tacka livet… nynnar jag för mig själv.

av

Ljusare tider…

God fortsättning och så underbart att se solen igen!
Även om den bara visar sig en kort stund så känns det att dagarna har blivit längre och man blir genast piggare och gladare.
Synd att det är så halt att man vågar sig inte ut…
Nu ska det bli skönt att snart få städa undan julen, den röda färgen känns inte lika varm och mysig när det blir ett annat ljus.
Jag tycker det är lika roligt att plocka undan som att plocka fram pyntet inför advent.
Det känns som om att hälsa ljuset välkommen åter.

DSC04389

I min julpyntslåda finns både gammalt och nytt, mest gammalt om man nu med gammalt menar 30-40 år gamla prylar.
Jag har haft för vana att märka sakerna med det årtalet som det köptes och ibland också med barnens namn.
Jag inbillar mig att det kan vara roligt att se för barn och barnbarn någon gång i framtiden. Med julen och julsakerna brukar man
ju ha särskilt starka minnesbilder.
Med åren har det blivit mer och mer av julpyntet som aldrig plockas fram – men jag kan ändå inte förmå mig att sortera bort.
Det finns som sagt så många minnen i julpyntslådan… små kottetomtar, ljusstakar dekorerade med glitter och annat som barnen gjort
på dagis och stolt kommit hem med – sånt går ju bara inte att slänga.

av

Tänkvärt…

anna-o-ilone-ojagarden-julafton-2001-beskuren-bild

Bilden från Öjagårdens äldreboende nyårsafton 2001

Ett leende

Ett leende kan vara nog
att hjälpa människor i nöd
Ett vänligt ord kan vara nog
att bli människor ett stöd

En utsträckt hand kan vara nog
att hjälpa drunknande i land
Små ting av omsorg kan var nog
att knyta starka vänskapsband

Men oftast går vi blott förbi
de frysande och arma
Vi slösar ej vår energi
ty själva är vi varma

Men om vi rätt på saken ser
så kunde vi nog hjälpa
Sanera nöden mer och mer
i stället för att stjälpa

Vi borde göra till prestige
att göra rätt och riktigt
att i vårt PM skriva dit
Det här är Mycket Viktigt

Anna Nilsson 1922 – 2003

”Det finns människor som aldrig dör”…