Nostalgitankar i sommarnatten

DSC03906

Nyförlovade 1967

DSC03907 DSC03908

DSC03909
26 juni 1969

Klicka här om du vill läsa mera nostalgi…
Bröllopsresan
Priser 1969

DSC00537

Annonser

Tack för att ni fanns!

Björklunda m små barn

Nybyggarfamiljen Nilsson från Björklunda …

och bondefamiljen Johansson från Harrbäcken…

168_6888 Joh Hanschmoira

Kan de ha något gemensamt som de ännu inte vet något om?

I Nybyggarfamiljen från Björklunda kommer det år 1917 att födas en liten gosse som får namnet Halvard Daniel
och i Harrbäcken föds 1920 dottern Hulda Constance, det är flickan som står till vänster om sin farmor.

Anna o Halvard 1943 ilone-torbjorn-o-edor-1952

Halvard gifter sig 1943 med Anna Nyström och de får barnen Ilone, Torbjörn och Edor.

Hulda o Signar Brudfoto 167_6797 fam Lidst

1942 gifter sig Hulda med Signar Lidström i familjen föds fem barn, Solgun, Jan, Tomas, Katarina och Karin.

Vad var det som familjerna inte visste att de skulle ha gemensamt?
Nybyggarsonen Halvards dotter och bondedottern Huldas son, skulle året 1979 ”lova att älska varandra i nöd och lust”…
Tack för att ni fanns!

brudkort-ioj  minibild

Trillingfödsel 1892…

Ikväll såg jag ett intressant program på Kunskapskanalen,
som handlade om att man hittat en flera tusen år gammal grav som innehöll skelett av en ung kvinna och av
tre spädbarn. Först trodde man att det rörde sig om en onaturlig död, men man kom fram till att det var
en trillingfödsel som slutat så tragisk.

Det fick mig att tänka på flickebarnet Brita Johanna som jag ”blev bekant med” i min släktforskning på min fars sida.
Brita Johanna Nilsdotter Löfgren född 1833 i Lyckoträsk, Koler var syster till min farmors farfar.

År 1851, som 19 åring och ogift blir Brita Johanna mor till en dotter och Brita Johanna dör i barnsäng.
När jag i Födelseboken såg att flickan, som också fick namnet Brita Johanna, var antecknad som nöddöpt,
blev jag intresserad av hur det gick för henne, överlevde Brita Johanna och vilket liv fick hon i så fall.

När jag sökte i Vigselboken finner jag att hon gifter sig med Isac Lundström från Stenbacken Tällträsk.
Brita Johanna blir mor till 12 barn varav en trillingfödsel 1892.
Vad jag kan förstå av trillingarnas födelsedatum var det en mycket svår och långdragen förlossning.
1892-06-23 dödfödd flicka
1892-06-23 Karl-Axel
1892-06-24 dödfödd flicka
Man behöver inte ha speciellt mycket fantasi för att tänka sig in i hur svår situation hon befann sig i
långt till närmaste grannar och i ett ödsligt och väglöst land.

Brita Johanna är av segt virke, hon dör 1942 och då är hon 90 år gammal.

Man kan inte annat än känna beundran för dessa hjältinnor som ofta blir bortglömda när historien skrivs.
Det tunga arbetet på gården när allt skulle produceras i hemmet och med ytterst knappa förhållanden.
Först upp och sist i säng, förutom en stor barnaskara och hushållet hade hon ofta ensam ansvaret för djuren och
ladugården. Dessa tusenkonstnärer som skulle klara allt, hur orkade dom kan man fråga sig, men vad hade dom
att välja på…

Brita Johanna en av många hjältinnor i de tysta…

slatten-bjorklunda-antagligen1
Bilden från nybyggarfamiljen Nilsson, Björklunda,
Brita Johannas släktingar från 1900-talets början…

En lång, lång kedja …

f Halvard Daniel Nilsson född 1917 i Björklunda Långträsk. Smed och reparatör. Död 1978 i Storsund (BD)
gift m Anna Ingeborg Nyström född 1922 i Gällivare, död 2003 i Öjebyn. Tre barn i familjen.

fm Maria Charlotta Löfgren född 1884 Bäck, Strömnäs (BD) död 1948 i Björklunda, Långträsk
gift med Daniel Nilsson, nybyggare och bonde, född 1877 Tällberg, Långträsk (BD) död 1957 i Långträsk.
Tio barn föds i familjen, fem flickor och fem pojkar.

fm f Nils August Löfgren, nybyggare och bonde, född 1858 i Lyckoträsk, (BD) död 1938 i Huvträsk, Långträsk
gift med Maria Erika Öberg född 1864 i Kilberg (BD) död 1944 i Huvträsk, Långträsk. Tio barn i familjen.

fm ff Johan Erik Löfgren, nybyggare och bonde, född 1828 i Kolerträsk (BD) död 1873 i Bäck, Strömnäs Koler (BD)
gift med Brita Katarina Nilsdotter född 1830 i Lillpite nr 27 (BD) Åtta barn.

fm ff m Margaretha Catharina Olofsdtr Bodin född 1798 i Kolerträsk (BD)
gift med Nils (Pehr) Petter Löfgren f 1798 i Strömsund, Råneå. Familjen flyttar 1845 som nybyggare till Lyckoträsk.
Nio barn föds i familjen.

fm ff mf Olof Gustaf Bodin, född 1763 i Sunderbyn (BD) Bonde på gården nr 10 i Svartbjörnsbyn till år 1813,
därefter flyttar familjen som nybyggare till Kolerträsk 1815. Olof Gustaf Bodin dör i Kolerträsk 1819.
gift med Margaretha Nilsdtr Hawström, soldatdotter född i Rote 45 Hana, Stråkanäs, Nederkalix. Död 1852 i Kolerträsk.
11 barn i familjen Bodin.

fm ff mf m Inga Catharina Lagerborg född 1731. Död 1804 i Sunderbyn (BD) Dödsorsak tuberkulos.
gift med Fredrik Bodin född 1730, lantmätare och ingenjör, bodde i Sunderbyn Nr 8. Död 1768.
Inga Catharina som var dotter i en adelsfamilj och gifte sig med en ”ofrälse” det sågs inte med blida ögon av familjen Lagerborg,
genom giftemålet mister Inga Catharina sitt adelskap och sin del i familjens förmögenhet. Tre barn i familjen.
När Fredrik Bodin dör efter endast tio års åktenskap lämnas Inga Catharina ensam utan medel med de tre små barnen.
”Inga Cajsa” fick som änka leva sitt liv i fattigdom och dog helt utblottad.

fm ff mf mf Daniel Skragge Lagerborg född 1686 i Ugglesäter Värmland. Överstelöjtnant och chef för Westerbottens Regemente, död 1751 i Kungsvik, Nederkalix.

Daniel Olsson Skragge adlades 1719 med namnet Lagerborg.

gift med Sophia Elisabeth von Rohr född 1701, dotter till Gustaf von Rohr och Anna Catarina von Berentz.
Sophia Elisabeth von Rohr dör 1764.

fm ff mf mf f Olof Olofsson Skragge född 1645 död 1734
gift med Maria Floreen

fm ff mf mf ff Olof Simonsson Skragge, kornett.

fm ff mf mf ff f Simon Simonsson Skragge, Målarmästare i Ugglesäter, Huggenäs.

Adliga ätten Lagerborg, Nr: 1620 Ätten, som har gemensamt ursprung med adliga ätterna Skraggensköld och adliga och friherrliga ätterna Hermelin, kommer från Hammarö i Värmland med Simon Skragge, som skall ha invandrat från Norge i mitten på 1500-talet, som äldste kände stamfader. Hans ättling i fjärde led var korpralen vid Livregementet till häst Olof Olofsson Skragge (1645-1734). Dennes två söner, ryttmästaren sedermera överstelöjtnanten Olof Olofsson Skragge (1670-1736) och majoren sedermera överstelöjtnanten Daniel Olofsson Skragge (1686-1751), adlades 1719 23/6 med namnet Lagerborg och introducerades 1720 under nr 1620. Ätten utgick i Sverige 1872 28/11, men hade den äldre grenen 1818 26/1 immatrikulerats på Finlands Riddarhus under nr 105 bland adelsmän, men utgick där på svärdssidan 1961 29/4 och på spinnsidan 2004 25/2. Beträffande personbeståndet se Finlands Adelskalender.
Originalsköldebrevet i privat ägo.

En lång, lång kedja…

Släktforskning är att möta
en del av sin historia

De finns inom mig
de som levat förut

Jag bär med mig deras
skratt och deras tårar

Jag är en liten bit av
en lång, lång kedja

Många kommer efter
alla hänger samman

Just nu är det
jag – du – vi…

Rötter…

Detta inlägg är meningen som ett kompliment till
Från far till farfars farfars farfar

Anders Olsson född 1750 och Britta Nilsdotter född 1752 bodde i Svensbyn 2 Lande.
Svensbyn Lande 2, har ända in på 1960-talet haft gårdsnamnet Landet.
Hemmanet står första gången i jordeboken år 1665 och är då nyupptaget. Det har aldrig varit särskilt stort, skattetalet år 1699 var
23/128 mantal.
Släkten Landström kommer härifrån, en familjemedlem blev borgare i Piteå stad på 1700-talet.
År 1957 köptes gårdsstället av Svenska kyrkan (Stiftelsen Fagerviks Ungdomsgård) och namnet ändrades till Fagervik.

Sonen Nikolaus (Nils) Andersson Landström född 1787 och hans hustru Margareta Andersdotter Segergren född 1781 flyttade som
nybyggare till Björkliden, Långträsk omkring 1820. Hemmanet är på 1840-talet 1/32- dels mandat.

Björkliden.
Enligt både husförhörslängder och mantalslängder hette den första fasta bebyggaren i Björkliden Jon Nilsson och hustrun Stina Clemensdotter. Tidpunkten för bosättningen var omkring 1820. Jon Nilsson står antecknad som lapp och Stina som lapp-piga.
Jon Nilsson dog 1838 som änkeman.
Jon Nilssons hemman på 1/32 dels- mantal, övertogs ca 1840 av Nils Anders Landsström, äldste sonen till Nikolaus (Nils) Andersson Landström.
hela Björkliden ägdes vid denna tid av samma släkt, Nikolaus (Nils) Andersson Landström och Anders Magnus Nilsson.

Nikodemus Nilsson född 1809 och hustrun Ulrika Olofsdotter född 1816, övertar hemmanet efter sin far Nikolaus (Nils) Andersson Landströms död 1842. Hemmanet har nu ett mantal på 17/64.
Hemmanet övertas ca år 1870 av sonen Anders Nilsson född 1844

Nils Nikodemusson född 1841 och hans hustru Emma Lovisa Johansdotter född 1850 bosätter sig i Strömfors.
Barn till Nils och Lovisa:
Emma född 1873
Nils Leander född 1875
Daniel född 1877
Maria Lovisa född 1880
Eva Sofia född 1882
Johanna Augusta född 1885
Dödfödd gosse född 1887

Lovisa dör 1887, 37 år efter gossen födelse och Nils dör 1892, 45 år (lungsot ?)
De yngsta barnen utackorderas i fosterhem och de äldsta är stora nog att ut i arbete som drängar och pigor.

Daniel Nilsson född 1877 i Tallberg Långträsk och hustrun Maria Charlotta Löfgren född 1884 i Bäck Strömnäs, Koler.
De blir nybyggare i Björklunda Långträsk och där föds de tio barnen, fem flickor och fem pojkar.
Karl Valdemar född 1902
Frida Maria född 1905
Agda Linnéa född 1907
Johan Yngve född 1909
Märta Charlotta född 1911
Sofia Vilhelmina född 1913
Sven Ingvar född 1915
Halvard Daniel född 1917
Hans Elof född 1922
Helga Viloa född 1924

Källor:
Björkliden av Rune Bergman
Svensbyns stamhemman av Pitebygdens forskarförening och Svensby Hembygdsförening

Från far till farfars farfars farfar…

Far Halvard Daniel Nilsson Smed/svetsare, född 1917-06-27 i Björklunda Långträsk, död 1978-12-16 i Storsund
gift med Anna Ingeborg Nyström född 1922-05-18 i Gällivare
son till
Farfar Daniel Nilsson Nybyggare, född 1877-09-14 i Tällberg Långträsk, död 1957-08-05 i Långträsk
gift med Maria Charlotta Löfgren född 1884-12-07 i Bäck Strömnäs Koler

son till
Ff far Nils Nikodemusson född 1841-08-28 i Björkliden Långträsk, död 1892 i Tällberg Långträsk
gift med Emma Lovisa Johansdotter född 1850-05-31 i Åbrännan Jörn
son till
Ff farfar Nikodemus Nilsson född 1809-07-07 i Svensbyn, död 1880-01-01 i Björkliden Långträsk
gift med Ulrika Olofsdotter född 1816-06-12 i Frostkåge
son till
Ff ff far Nikolaus (Nils) Andersson (Landström) Nybyggare född 1787-04-29 i Svensbyn 2 Lande, död 1787-04-29 i Björkliden Långträsk
gift med Margareta Andersdotter Segergren född 1781-02-13 i Svensbyn
son till
Ff ff farfar Anders Olsson född 1750 i Svensbyn 2 Lande, död 1800 i Svensbyn
gift med Britta Nilsdotter född 1752

Besök till det förflutna…

”Det var en av de där vackra minnesvärda sommardagarna. Vi packade våran picnickorg och styrde färden mot den plats, i djupa skogen, som var min fars barndomshem och som på den tiden, i början på 1900-talet var ett väglöst land.”

Till Björklunda flyttade vid årskiftet 1902-03 nybyggarfamiljen Daniel och Charlotta Nilsson in i det nybyggda kronotorpet.
Här föddes de tio barnen, fem pojkar och fem flickor, långt från bebyggelse och ett par kilometer till närmaste grannar.
Nybygget bestod av en mangårdsbyggnad med stort kök, kammare och förstuga, ladugård, uthus och sommarstuga.

”Vi går runt på det som en gång varit gårdsplanen och försöker tänka oss in i hur det såg ut när familjen bodde och verkade här. Att alla hjälpte till och att att det inte fanns någon arbetslöshet i hemmet är lätt att förstå.
Som kvinna och mamma, går mina tankar främst till den tidens kvinnor, de tungt arbetande kvinnorna, som utförde stordåd i det tysta och som oftast glöms när historien skrivs.
Det tunga arbetet med allt skulle produceras från gården och dessutom hela ansvaret för barnen, sjukvård och den mesta skötseln av djuren. Först uppe och sist i säng och med en stor barnaskara att mätta och att hålla med hela och rena kläder, sockar och vantar…

Nu syns knappt spåren av husgrunderna och odlingarna har för länge sedan vuxit igen. Här växer nu istället mängder av vackra blåklockor, kanske en hälsning från de som med svett och mycket möda odlade upp och brukade marken…”

Nybygget, Björklunda, låg vid Djupbäcken ca 15 kilometer från Långträsk.
Blötmyrar dikades upp och mark odlades och så småningom bröt man en cykelväg fram till Långträsk

”När vi går därifrån vänder jag mig om, och där på den stora stenen sitter han, den lille pojken och täljer på en pinne. De ostyriga lockarna syns under kepsen och med sina klarblå ögon tittar han nyfiket på mig, så spricker hans ansikte upp i ett stort leende och då ser jag skrattgroparna som jag så väl känner igen. Jag blir alldeles varm inombords och lyfter min hand till en hälsning…”

Alla fick hjälpa till med det som måste göras. Hela sommaren skulle det samlas foder till djuren inför den långa vintern, man skar björklöv och slog gräset på myrängarna. Sen skulle allt bäras hem, torkas och få in det i ladorna.
På hösten plockade man blåbär och lingon i stora mängder, dels för husbehov och för att kunna sälja en del.

”När vi gått en bit kommer vi fram till resterna av en gammal tjärdal, inbäddad i grönska och med eftermiddagssol, blir den till ett vackert minnesmärke av en förfluten tid…”

Från skogen behövdes det ta hem mycket ved, både för värmen och för att få lyse. Det fanns fotogenlampor men de skulle tändas mycket sparsamt, för fotogen var dyrt och pengar var det svårt att skaffa.
Allt arbete gjordes hemma, så mycket som möjligt skulle produceras från gården så någon arbetslöshet fanns det inte i hemmet. Allt eftersom barnen växte upp fick de ge sig ut för att tjäna egna pengar. De fem pojkarna bodde hemma och arbetade tillsammans med sin far i skogsarbetet, kolningen, tjärdalsbränningen och på vårarna med flottningen. Jakt och fiske var vanligt, dels som nöje och för att dryga ut matförrådet.

”Sen när vi kommer till Djupbäcken som ser mörk och hemlighetsfull ut…
då kommer jag ihåg berättelsen om den lille pojken som såg en så stor och grann fisk att han totalt glömde att han var på väg till skolan…”

Runt om i skogstjärnarna och småbäckarna fanns det gott om fisk.
Det fanns aborre, gädda, röding och harr. Bästa nöjet som barnen hade det var att meta och mycket fisk kunde de få med sina primitiva fiskegrejer.

Faktatexten är ett utdrag från nybyggardottern Sofias berättelse om sin barndom för Norrbottens Bildningsförbund.