Besök på Swensbylidja

En vacker solig dag gjorde vi ett besök till Hembygdsgården i Svensbyn.
Tisdagskultur på Swensbylidja där man hade visning av kvarnar, smedjan, hur man tillverkar takspån, spelk och bagarstuga.
Där kunde man få träffa bagerskor, tvätterskor och smeden i arbete.

Barnen kunde få åka en runda med häst och vagn.
I logen serverades palt och vi lät oss väl smaka av bygdens välkända specialité. En tallrik med två runda goa paltar med lingonsylt och smör och ett glas standardmjölk. Mums!
I den vackra hembygdsgården med stänkmålade timmerväggar fanns att köpa kaffe och hembakt bröd.

Den äldsta gården ”Persgården” där fick man se hur en bondefamilj levde under mitten av 1600-talet. I det stora köket sprakade brasan i öppna spisen och kvinnorna arbetade med att karda ull, spinna och klippa mattrasor.

Det stora väl använda slagbordet stod dukat och liksom bara väntade på att husbonden och hans familj skulle sätta sig ner och inta sin måltid…men först skulle bordsbönen läsas…

I den lilla kammaren fanns detta fotografi av husbonden och hans hustru, de fick tio barn tillsammans.

I bagarstugan var det varmt och doftade gott av nygräddat tunnbröd för fortfarande finns det de som kan konsten att baka på gammalt vis.
Fanns det något som smakade så gott som barndomens varma nygräddade bröd med smör och som man gjorde en rulle av…
kladdigt men ljuvligt…

Svensbyliden
På Svensbyliden fanns en gång i tiden byakvarnen, sågen, smedjan, skomakaren och byns snickare, Svensby hembygdsförening har nu återskapat delar av denna miljö och gjort det till ett mycket fint utflyktsmål. Dammen, Sadelinska kvarnen, smedjan och såghuset är återuppbyggda.
Svensbylidens stolthet Persgården, en stor Norrbottensgård från 1600-talet, med bagarstuga, hölada och rundloge är verkligen sevärd. Gården ger en inblick i hur den tidens boende kunde te sig. Till bruset av Svensbyån kan man njuta av fikapaus i den stora mangårdsbyggnaden. Från Svensbyliden går en stig upp till Vallsberget.
Text från boken Pitemålet

Spåren slutar i Borgfors…

Bild Ilone Lidström
Gabriel Nyström och Elisabet f Hammarberg och barnen
Carl f 1787 död 1795
Johannes* f 1794
Maria Chatarina f 1790
Borgfors, Piteå Landsförsamling

I min släktforskning på morfars sida så slutar spåren i Borgfors hos Gabriel och Elisabet. Vi är många som har sökt varifrån familjen kom men ännu inte lyckats. Vi vet att Gabriel arbetade som sågkarl vid Borgfors sågverk och att familjen bodde på Gård nr 2, år 1794 då sonen Johannes föddes.
Gabriels födelseår antas vara 1757, Elisabets födelseår är också osäkert men är uträknat efter anteckningar om moderns ålder vid barnen födelse och antas då vara född 1753.

I husförhörslängd GH 478, år 1789-1807 Borgfors sågverk finns familjen antecknad som flyttat till Böle.
Sonen Carl född 1787 antecknas som död. (drunknad)
I husförhörslängden 480 s.133, år 1807-1817 Böle antecknas familjen som inhysesfolk.
År 1817-1825 husförhörslängden Böle finns ant. Lisa Hammarberg död 1824, fattighjon.

Gabriel återfinns inte i någon dödbok, jag har funderat väldigt mycket om vad som hänt och var han tagit vägen.
Jag har också spekulerat i varför namnet Gabriel inte återrfinns bland efterkommande släktingar. Kan det ha någonting med Gabriels ”försvinnande” att göra?
Elisabet Hammarberg-Nyström dör 1824-03-23 och finns då hos sin dotter Maria Catharina som bor i Böle.
Maria Chatarina f 1790 gifter sig 1837 med Samuel Lundqvist Böle.

Sonen Johan*(Johannes) Gabrielsson Nyström f 1794-12-26 är min morfarsfarfar.
Han gifter sig 1820 med Brita Jonsdotter f 1797-04-09 och flyttar till Bonden Nils Jonsson i Svensbyn

Om Johan och Brita Nyström och deras familj i nästa avsnitt.

Sen jag skrev detta inlägg har jag fått kontakt med en annan som också forskar i familjen Nyström,
så här står det i mail som jag fått:

Jag har sett i Storkyrkoförsamlingen där Carl föds 27 nov 1786 . Jag har hittat https://familysearch.org/pal:/MM9.1.1/FKV4-9M1 där en Lisa Nilsdotter gifter sig med en Gabriel Nyström och det är i september 1786 i Stockholm vilket skulle kunna vara sannolikt att det är dom vi söker då Carl föds ett par månader senare. Så jag började leta efter en Elisabeth som har en far som heter Nils istället och hittade en Elisabeth som föds den 12 april 1752 Fader: Sekreterare Nils Hammar och Modern Maria Kristina Hysing. Vittnen är kända handelsmän som Petter Modeén från Sundsvall, Johan Fredrik Ström ( skulle kunna vara han i det ostindiska kompaniet ) Anders Asplund med frun Appollonia Bichard ( född i Torneå). Dessa får en dotter till som heter Anna. Sedan dör både Nils och Maria Christina 1756 och 1758 och sen vet jag inte vad som händer med barnen. Jag har hittat bådas Bouppteckningar men har lite svårt att tyda. Så nu är arbetet att läsa igenom 3 husförhör som går till 1759 för att se om jag hittar något. Tyvärr skriver dom inte så mycket. Mantalslängder har jag försökt att titta i, men där står ju sällan barn, bara antalet. Så det är möjligt att det tar stopp här oxå, för även om det känns bra med Nils Hammar som far så kan jag inte helt bevisa det.

Tusen tack Jennifer Johansson som så generöst delar med dig av din forskning!