Fullmåne…

DSC03198

Blir du mångalen i kväll eller romantisk?
Jag tror att vi bestämmer oss för de andra alternativet, brygger oss en kopp gott kaffe
och smuttar på ett glas god likör.

Tiden går fort och hösten är här och kvällarna blir mörka och dystra…
jag gillar inte höstmörkret, även om det är mysigt att få börja tända ljuslyktor.
Jag är ingen höstmänniska, jag vill ha långa ljusa kvällar som inte har något behov av tända lampor,
men jag älskar vintern när snön har lagt sig på taken och på träden…

Här kan du lyssna till Cumulus Höstvisa

Höstvisa

Text: Tove Jansson
Musik: Erna Tauro

Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mej en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det är så mycket saker jag skulle sagt och gjort,
och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda dej älskade, skynda att älska,
dagarna mörknar minut för minut.
Tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut.

Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort
och som du kunde hjälpa mej att finna.
En sommar går förbi, den är alltid lika kort,
den är drömmen om det man kunnat vinna.
Du kommer kanske nångång, förr’n skymningen blir blå
innan ängarna är torra och tomma.
Kanske hittar vi varann, kanske hittar vi då på
något sätt att få allting att blomma.

Skynda dej älskade, skynda att älska…

Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr,
det är för sent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr
men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust
och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig och det är hjärtats lust
och att få vara samman med varandra.

Skynda dej älskade, skynda att älska…


Höstvisa opa Piitmåle
Väjen heim han var mötje lang
å inge ha i ståjtt ehåop vä,
nö vàal kwelan tjùlma å säjn.

Kom å djiv mä nalta trååjst
för nö jär i gåode så tråjtt
å vä ein gang gåode så åle:n.

Åller la i märke dell förut
att mörkre jär så storbråka,
i gå å gronna opa ållt i skull bö djära.

Hä fensh så mötje ådé
i skull ha sagt å djårt
å hä jär så åohudjelitt litte i gjåord.

Stjön dä gullong, skjön dä å älsk,
dågan mörken öte för öte
Tend jusa våre, hä jär nera öte nåtta
snart jär n sleut haina sommarn.

Översättning av Tove Janssons Höstvisa
Notera att dikten är översatt ”rakt av” och följer inte melodin, översättningen är inte ämnat som vistext.

Annonser

Lyssna till Höstvisan…

”Nu blir kvällarna kyliga och sena…” sjunger Cumulus
Nu vill vi mysa med tända ljus och göra en värmande eld i öppna spisen…

Höstvisa

Text: Tove Jansson
Musik: Erna Tauro

Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mej en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det är så mycket saker jag skulle sagt och gjort,
och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda dej älskade, skynda att älska,
dagarna mörknar minut för minut.
Tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut.

Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort
och som du kunde hjälpa mej att finna.
En sommar går förbi, den är alltid lika kort,
den är drömmen om det man kunnat vinna.
Du kommer kanske nångång, förr’n skymningen blir blå
innan ängarna är torra och tomma.
Kanske hittar vi varann, kanske hittar vi då på
något sätt att få allting att blomma.

Skynda dej älskade, skynda att älska…

Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr,
det är för sent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr
men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust
och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig och det är hjärtats lust
och att få vara samman med varandra.

Skynda dej älskade, skynda att älska…