Aurora Borealis

Så här trodde man förr om norrsken:
”Ett av de gamla namnen på norrsken är Sillblixt. Det kom till av att folk trodde att norrskenet var en spegling av stora sillstim i havet.
Från Närke kommer ytterligare en förklaring. Norrskenet sades uppkomma när lapparna sprang omkring på fjället med facklor och letade efter sina renar.
I Småland trodde man att svanarna en gång tävlade om vem som kunde flyga längst mot norr. De svanar som kom längst frös till slut fast i luften. När de stackars fastfrusna svanarna försökte komma loss genom att flaxa med vingarna så blev det norrsken.
Det finska namnet på norrsken är revontulet, räveldar. Enligt legenden skulle det finnas eldrävar i Lappland och norrsken var gnistor som uppstod i deras pälsar när de sprang över fjällen.
De urbefolkningar, t.ex. indianer och samer, som idag lever i zoner där det finns norrsken tycker att norrskenet är något man ska visa aktning och ha respekt för. Denna åsikt har hållt sig ända in i vårt århundrade. Många äldre personer i norra Sverige kan berätta att de som barn blivit tillsagda att uppföra sig stillsamt och fint när det var norrsken.
Både i Skandinavien och Nordamerika tror vissa att man kan locka till sig norrsken genom att vissla, men att göra detta kan vara farligt.
Det finns flera berättelser som beskriver hur farligt norrskenet kunde vara om man inte passade sig. Det finns till exempel en historia om en ung man i Norge som, trots sin storebrors varningar, retades så mycket med norrskenet att det till slut dödade honom.
Vissa folkslag ville inte skicka ut sina barn att leka när det var norrsken, eftersom de kunde bli dödade, medan andra tyckte att det gick bra så länge barnen hade mössa på sig, så att norrskenet inte kunde bränna håret av dem.”

texten från: irf.se/norrsken
bilden från: Wikipedia

Varning för solstorm, DN

Man får verkligen en tankeställare och visst finns det väl mycket att vara tacksam för…

Jag Googlade på ordet: tacksamhet och fick upp denna text:

”Att visa tacksamhet är en av de mest kraftfulla interventionerna inom positiv psykologi. Det ger bättre hälsa,
bättre självkänsla, bättre relationer, bättre prestation och ökad flexibilitet.”

Det fick mig att tänka, om jag finge önska mig en middag med gäster vem skulle jag då välja?
Svårt, mycket svårt för det finns ju så många intressanta människor som skulle vara roligt att få samla kring en
god middag.

Det är en underbar sommarkväll och solen är på sitt bästa humör när jag har samlat mina önskegäster vid bordet
som jag har dukat nere vid strandkanten så att vi kan blicka ut över fjärden.

Min första gäst är Per-Olov Enqvist

för att med sitt trygga sätt och lugna stämma hålla samtalet igång. Jag hoppas att han vill berätta om sin uppväxt i en
liten by i Västerbotten.

Bredvid honom skulle jag placera min Mormor Syrene

de skulle säkert ha mycket att prata om. Mormor skulle berätta sitt livsöde och hur det kunde gestalta sig för en frånskild
kvinna i början av förra seklet. ”Du borde skriva en bok om ditt liv” skulle kanske P-O Enqvist säga. ”Det skulle jag gärna
göra, om du är min spökskrivare, för du förstår min svenska är inte så bra.”

Nästa gäst vid bordet är Rosa Park

som skulle berätta om sin kamp för svartas rättigheter, som när hon 1955 vägrade ge upp sin sittplats i en buss till
en vit man, när busschauffören krävde att hon skulle göra det, och att det var den händelsen som startade den moderna
amerikanska medborgarrättsrörelsen. Det vore också intressant att höra henne berätta om kontakten med Martin Luther King
och hur de kämpade tillsammans. Mormor Syrene skulle säkert kunna känna igen sig i kampen mot orättvisor och förtryck.

En annan intressant gäst vid bordet är Barbro ”Bang” Alving

som lämnade sin första krigsrapport från inbördeskriget i Spanien och rapporterat från flera av 1900-talets
krigsskådeplatser. Hon säger att vara ensamstående mamma inte hindrade henne från att färdas runt i världen.
Bang kommer kanske att berätta om när hon fick en månads fängelse för att hon vägrade att inställa sig
till en civilförsvarsövning.
”Det har jag också erfarenhet av, jag som fick sitta i fängelse efter den berömda bussturen” säger Rosa.

Min sista gäst är Tage Danielsson

Det här kommer att bli ett intressant och livligt samtal och Tage kommer att ha mycket att bidra med både allvarligt och
humoristiskt. Jag ska höra med honom om han vill berätta om sin teori om sannolikheten. ”Det som hände i Harrisburg var så osannolikt så egentligen har det nog inte hänt”

Kommer man att glömma bort maten? Och vad är det jag bjuder mina gäster på?

Till förrätt bjuder jag mina gäster på löjromstoast
efter det serveras renfilé med rödvinssås, potatis och rostade rotsaker
friskt källvatten att dricka
och till dessert
varma hjortron med vaniljglass och starkt svart kaffe.

Vi sitter länge och njuter av det goda samtalet i den ljusa sommarkvällen och som tur är så blåser det en lätt vind
så pass att det håller myggen borta.
Så sakta glider solen in bakom de stora granarna och det blir dags att bryta upp.
Tack för en oförglömlig middag!

Lodrät
1. FRANSKA
2. FYRA bugg och en coca-cola
3. THE Beatles
4. BELLMAN
5. BLENDER
6. INGEN Vad heter melodin?
12. SOM
15. LENA Willemark

Hej på er kryssare!
Då har vi gjort detta ”måste” även denna lördag. :)
Idag faller det ner stora vita ”lapphandskar” här i mitt vinterland och jag tror att det blir en dag
i slöhetens tecken, så känns det nu i alla fall.
Tassar fortfarande omkring i min morgonrock fast morgonen börjar bli till dag, men det är skööönt…

Ha en fin dag,
vi hörs väl på nästa kryssning!

Trevlig Helg Önskar Vintersaga!

Bild från Aftonbladet

Nu har gubben i stugan kört upp skoterspår i slingor och ”kringelkrokar” till stor glädje för mina fyrfota följeslagare
och då två av dem för följa med per gång så blir det minst tre vändor innan alla är nöjda.
Bra för matte/dagmatte efter julens go´fika…

Men vem är det som tittar fram mellan björkarna?
Mitzi, dotterns hund som är på tillfälligt besök i vinterlandet. Spännande med nya dofter och smaka av harens efterlämnade
små ”godsaker”.

Så kommer käre bror på eftermiddagskaffe och …

har med sig semlor, jag undrar bara vem kan motstå semlor?
Det får bli en extra runda i skoterspåren i morron.

Vågrät
1. STÅLMANNEN
6. IGEN Vi ses igen
8. MÅNS Zelmerlöw
9. OLSEN
11. MARIE Lindberg Trying to recall
12. ELIN
13. NICKE Borg Leaving home
14 ARMÉN Hemliga armén

Lodrät
1. SAIJONMAA Arja
2. ÅKERSTRÖM Fred
3. MA
4. NUMMINEN
5. NILS Ferlin
7. UNGERN
10. WAKE me up before you Go-Go

Hej Melodikryssare!

Ljuset återvänder och idag orkar solen visa sig en liten stund så då passar vi på att gå en liten
välbehövlig promenad i ca -10 mina fyrfota vänner anmäler sig säkert som följeslagare.
(inte Zacharias förstås)
Ha det gott,
ser fram emot att vi möts igen nästa krysslördag!

Trevlig Helg Önskar Vintersaga!

Torsdag den 12 januari
tog vi ett sista farväl av Katarina, min mans syster och min svägerska.
En tung dag men ett vackert avsked som lämnade ljusa minnen efter sig.
Det är vid såna här stunder som det känns så skönt att få vara tillsammans och känna samhörigheten.
Det finns ett talesätt som säger att en människa lever så länge som det finns någon som minns…
därför ska vi berätta och hålla Katarinas minne levande inte minst viktigt för att hennes små
barnbarn ska få med sig en levande bild av sin ”ängelfarmor.”

Sov i ro, kära Katarina!

Det är tid för en lång resa
för ett möte med han som är.”
(Bo Zetterlind)

Felicia Feldt var ikväll en av Skavlans gäster där hon berättade om sin bardom som en av Anna Wahlgrens barn och varför hon
valt att skriva boken Felicia Försvann.
Felicia försvann är hennes egen berättelse och som hon också sa så har alla syskon i en familj sin egen upplevelse och sina egna minnen och som inte behöver överensstämma med övriga i syskonskaran.
Jag har aldrig trott på Anna Wahlgrens uppfostringsidéer och den sk ”tryckpressmetoden” tycker jag är barnmisshandel.

Felicia försvann, Expressen

Läs här mitt blogginlägg: Tryckpressmetoden

Jag fick tummmen upp
häromdan i lokaltidningens läsarsida.
Tusen tack för den uppmuntran, du okände som skickade in ”tummen”!

Så här står det:
Tummen upp…
för Ilone Lidström
som ville ha en lagom jul.
Instämmer till fullo.
Det var som om jag skrivit det själv

En annan Lidström

Ett av mina blogginlägg En lagom jul har varit publicerat i tidningen som denne ”en annan Lidström” läst och uppskattat.
Återigen tusen tack!

Sent igår kväll visade svt2 den franska filmen Igelkotten (Le hérrison) synd att den sändes så sent så att fler missade denna
underbara filmen, en saga…
Filmen får mig att tänka på hur livet kan förändras om man vågar
möta våra medmänniskor med öppenhet och utan förutfattade meningar
se och lyssna till varandra
och visa vår sårbarhet.

Missade du filmen så försök att låna den.

SvD Recension:
Kammarspel är väl den mest adekvata beskrivningen av denna lilla franska pärla, byggd på Muriel Baberys roman, som helt och hållet utspelar sig i ett flerfamiljshus på Paris Östermalm. I huset finns två ”igelkottar”. Den ena är den överbegåvade Paloma, 11 år, som vägrar umgås med sin ”guldfiskfamilj”. Mamman talar innerligare till sina blommor än till sin dotter. Paloma väljer att se världen indirekt genom videolinsen och har börjat nedräkningen till sitt ”självmord” när hon fyller 12. Den andra ”igelkotten” är den 54-åriga portvakten Madame Michel, ”änka, kortväxt, ful och småfet”, totalt osynlig för hyresgästerna, som har upprättat sin egen värld av böcker och filmer.

Det här är en saga om hur en portvakt kan vara en förklädd drottning, en äldre herre en riddare och en liten flicka förstås en prinsessa. Det handlar om att hitta de gömda skatterna i det till synes vardagliga, men också om att inget varar för evigt. Träffande, fantasifullt och rörande berättat.