Rasismen visar sitt fula tryne…

Råkade av en händelse ramla in på en blogg som hade placerat sig på top på en blogportal.
Jag vill inte ge den bloggen extra reklam därför nämner jag inte deras namn, säger bara att
deras namn låter väldigt f r i t t men visade sig lukta unket inskränkt.

Där hängs mäninniskor ut som begått brott med bild, namn och beskrivning av brottets karaktär och med en starkt rasistisk och främlingsfientlig underton.
Vad är syftet?
Inte kan det vara att förebygga brott. Forskning har visat att att brott förebyggs inte av att man gör så här, utan skadan för de uthängda personerna och deras anhöriga är större än nyttan av offenliggörandet. Dessutom är man oskyldig till dess att man är dömd.

Jag lämnade en kommentar som inte föll i god jord och därefter blev jag idiotförklarad, ansedd som lobotomerad och nedsskriven som den som försvarar brottsliga handlingar hur grova de än kan vara.

Det finns människor som aldrig dör…

anna-o-halvard1943
Anna och Halvard Nilsson 1943
Det finns människor som aldrig dör…

Mamma och pappa som nygifta. Antagligen är fotot från pappas föräldrahem i Björklunda, Långträsk där de bodde första tiden innan de flyttade till ett ”eget” litet hus vid Gäddträskån några km norr om Långträsk.

gaddtraskan
”Det lilla huset vid ån”

Den enda rikedom de hade var kärleken till varandra och som de förvaltade väl, kärlekens blomma
vissnade aldrig trots att livet ibland var hårdhänt.
De var en lycklig men strävsam tid och det var här de två äldsta barnen föddes.
Halvard arbetade med skogsarbete, kolning, tjärdalsbränning och flottning. Med jakt och fiske drygade man ut matförådet. Anna tog som brukligt var hand om barnen, hemmet och djurens skötsel. Mat på bordet och barnens bästa var vad de hade att tänka på.

det är till er mina tankar går…

En bön för barn av vår tid

Vi ber för alla barn som sätter sina chokladkladdiga fingrar
överallt,
som gillar att bli kittlade,
som ramlar i vattenpölen och förstör sina nya byxor,
som nallar kakor före maten,
som suddar så att dt blir hål i nya matteboken,
som aldrig hittar sina skor

Och vi ber för dem som bakom taggtråd kikar på
fotograferna,
som inte kan springa på gatorna i nya joggingskor,
som aldrig får gå på cirkus,
som bor i en värld övervakade av strålkastare.

Vi ber för barn som ger oss kladdiga kyssar och nävar fulla
med smörblommor utan skaft,
som sover hos hunden och begraver guldfisken,
som kramar oss hastigt och glömmer lunchmaten,
som klämmer ut hela tandkrämstuben i handfatet,
som sörplar i soppan.

Och vi ber för dem som aldrig får efterrätt,
som inte har någon mysfilt att släpa på,
som ser hur deras föräldrar dör,
som inte kan hitta något bröd att stjäla,
som inte har något rum att städa,
för de barn som lever med riktiga monster.

Vi ber för barn som gör slut på veckopengen före tisdag,
som kastar sig på golvet och skriker efter godis i snabbköpet och petar i maten,
som älskar spökhistorier,
som gömmer smutsiga kläder under sängen och aldrig
spolar på toa,
som tror på tandtrollen,
som inte gillar att få en kyss framför bilen,
som skränar i kyrkan och skriker i telefonen,
vars tårar ibland kan få oss att skratta,
och vars leenden kan få oss att gråta.

Vi ber för barnen som lever i ett liv fyllt av skräck,
som inte vill äta någonting,
som inte blir bortskämda av någon enda människa,
som går och lägger sig hungriga och gråter sig till sömns,
och som lever och rör sig utan att vara närvarande.

Vi ber för barn som vill bli burna och för de som måste
bäras,
för de som aldrig ger upp och för de som aldrig fått en enda
chans,
för de som griper vilken hand som helst som räcks åt
dem.

(Efter ett orginal på engelska)

Efter en idé av Mr Lindeman* från poetsidan http://www.poeter.se
Välkommen till poetsidan!

Kriminalisera sexuellt utnyttjande av djuren!

Maila till Jordbruksminister Eskil Erlandsson ang sexuellt utnyttjande av djuren

adr. registrator@agriculture.ministry.se

Efter att ha tagit del av Expressens avslöjande reportage om hur våra husdjur utnyttjas i sexuellt syfte uppmanar jag att vi alla hjälpas åt att få stopp på dessa vedervärdiga övergrepp.

Gör din stämma hörd och maila till jordbruksministern och begär att han brukar sin makt till att få stopp på dessa övergrepp.

Kriminalisera sexuellt utnyttjande av djur!

Vilma och Yngve

Trevnad den är vardagsgäst
varmt i hjärtat
gott på bordet
dörren öppen för var vän

Så lyder texten som är broderad på bonaden ovanför soffan där sitter

interiorbild
Vilma (f.Öberg) och Yngve Nilsson Storlångträsk, Långträsk, Pite lfs.

Man kan riktigt se att kärleken, framtidsdrömmarna och stoltheten över det egna hemmet lyser ur det unga parets ögon. Vad tänkte de om framtiden som låg framför dem?
Här kan man förstå att många timmars arbete ligger bakom de vackert broderade dukarna som har samma blomdekorationer som väggbonaden.
Lägg också märke till lakan och örngott som också har fint broderade monogram.
Stor beundran känner jag särskilt för kvinnorna och allt arbete de utförde och ändå så hann de med att tillverka vackra saker. Idag funderar man hur fick dom tiden att räcka till?
Antagligen har Vilma även stickat den värmande tröjan som Yngve har på sig. För att inte tala om alla de strumpor och vantar som stickats under årens lopp. När strumporna blev för slitna så sparades mudden och man stickade nytt för foten. ”Man stecke vä noija lästóm”.
Jag har hört berättas att det var vanligt att kvinnorna förvarade strumpstickningen i förklädesfickan, då fanns den alltid till hand och de hände att man även stickade när man var på väg till något annat.
Ingen tid fick förspillas.

Gamla fotografier från Markbygden

Fotografier från Markbygden då 1900-talet var ungt.

nilssons-bjorklunda-m-sma-barn1
Nybyggarparet Daniel Nilsson och Charlotta f Löfgren Björklunda, Långträsk, Piteå lfs.
Bilden antagligen från ca 1916
Yngve (1909) Frida (1905) Agda (1907) Valdemar (1902) Sofia (1913) Märta (1911) Ingvar (1915)
Ytterligare 3 barn föddes i familjen: Halvard (1917) Hans (1922) Helga (1924)

slatten-bjorklunda-antagligen1
Arbete med slåtten.
Alla hjälps åt med det slitsamma arbetet.

Höstvisa opa Pit-måle

hostfarger-i-tradgarden

Väjen heim han var mötje lang
å inge ha i ståjtt ehåop vä,
nö vàal kwelan tjùlma å säjn.

Kom å djiv mä nalta trååjst
för nö jär i gåode så tråjtt
å vä ein gang gåode så åle:n.

Åller la i märke dell förut
att mörkre jär så storbråka,
i gå å gronna opa ållt i skull bö djära.

Hä fensh så mötje ådé
i skull ha sagt å djårt
å hä jär så åohudjelitt litte i gjåord.

Stjön dä gullong, skjön dä å älsk,
dågan mörken öte för öte
Tend jusa våre, hä jär nera öte nåtta
snart jär n sleut haina sommarn.

Översättning av Tove Janssons Höstvisa
Notera att dikten är översatt ”rakt av” och följer inte melodin, översättningen är inte ämnat som vistext.

Pitebo, varför gör ni på detta sätt???


Pitebo, varför gör ni på detta sätt???

Häromdagen besökte jag anhöriga som bor i en av Pitebos lägenheter på Saxofongatan, döm om min stora förvåning när jag upptäckte att den björk som stått vid ingången till huset var nersågat.
Det som återstod av den stora, vackra björken var endast en stubbe!

Först tänkte jag att det kanske varit några vandaler och förstört björken, men sen såg att även andra björkar som stått vid andra ingångar var nedsågade.

Det var Pitebo som själva varit vandaler!

Varför man gjort på detta viset var för mig en gåta, i alla fall kan man inte säga att björkarna var gamla och murkna och risk för att de skulle ramla ner och ställa till skada.
Kunde det vara så enkelt att man inte tycker om att det så här års blåser omkring löv?

Björken som varit till så stor glädje hela året.
Bara för några veckor sedan pratade vi just om vilken tur att björken stod just utanför köksfönstret. Det kändes ombonat och livfullt att kunna se småfåglarna sitta i trädet och att kunna följa med i årstidsväxlingarna. Vårens späda grönska som slår ut i hela sin sommarprakt, hösten med vackra guldgula färger och sen står björken som en vacker siluett och väntar på snöns värmande täcke.

Sorglig! Björken har ju av någon orsak en gång planterats dit där den stod. Hur kan man då så lätt bara såga ner den?

Jag beslutade mig för att ringa till Pitebos vd Carl-Johan Åhlund för att ta reda på fakta, men han hade ingen vetskap om några nedsågade björkar.
Men någon måste väl ha givit order och tagit beslut undrade jag. C-J Åhlund lovade undersöka saken och återkomma senare.
Efter en stund ringde områdets vaktmästare och förklarade:
Nedsågningen berodde på att björkarnas rotsystem börjat skada den lilla gräsmattan som fanns vid ingången och även risk för asfalten.
Den förklaringen ”köper jag inte” med anledning av att man i år planterat pilträd bara ett par meter från ingången. Pilträd är ju kända för att ha än kraftigare rötter och som kan ta sig fram nästan överallt.
Så kom argumentet som jag hade anat: Nedfallande löv som blåser in i infarten.
Än en gång sorgligt…

Området har blivit kalt och förfulat, tidigare fanns det även buskar vid husväggen och de är också borta. Nu finns bara en liten gräsplätt framför ingångarna.
Nu återstår väl till slut bara att:
Asfaltera allt med en gång och anställa en grafittimålare att måla blommor och träd så blir det färggrant och utan risk för ogräs eller nedfallande löv som någon måste ta hand om!